Så kan Högtidligt tillkännagiva användas i en mening
- Gick bara sakta, nästan högtidligt, och bärande muggarna som doftade smultron.
- ( högtidligt ).
- Det var som om de högtidligt lovat varandra något, som om deras-så hastigt för enade händer vore en brygga, som icke skulle kunna brista.
- Dystert högtidligt ljöd den genom huset.
- - Men tag det då inte så högtidligt !
- Det var min födelsedag, och det lag något högtidligt i den tysta våningen.
- – Vi gör allt vi kan för att det ändå ska bli högtidligt, säger Linus Fellbom som är med och ordnar utdelningen.
- En dag mötte han Happa Tja, gick emot henne allvarligt och högtidligt :
- - O, så högtidligt !
- Det klang så högtidligt, fast hon först så småningom hade utletat vad orden egentligen betydde.
- - Här vid tröskeln till mitt hem, sade mäster Gudmund högtidligt, spörjer jag dig än en gång : vill du icke stanna, Henrik ?
- Det är i alla fall en dag och ett ögonblick, stort och högtidligt, då man delar ut, vad man har, och hjälper de sina.
- Schagerström framförde nu högtidligt sitt frieri till Charlotte.
- Lag och rätt är en apparat, som måste finnas för ordningens skull, det är ingenting att ta högtidligt på allvar.
- Jag vet att jag talar högtidligt.
- Av denne sentimentale gubbe, som hyste stora tankar om sin egen och sin sysslas vikt och betydelse, kunde man ha väntat någonting högtidligt.
- Men inne i mottagningsrummets röda schaggsoffa sitter artisten och talar högtidligt för sig själv.
- - Vi har en stor läcka midskepps, vi går till botten, sade han stilla och högtidligt.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
